Kan det vara möjligt att RVN är den enda regionen i Sverige som inte har medel avsatta för vuxenallergologi? Då handlar det verkligen om att börja från grunden.

Det finns även ekonomiska skäl för att börja bygga ut allergivården. För att citera motionen:

”En svensk studie visar att den årliga samhällskostnaden för allergisk rinit – hösnuva – i åldern 18–50 år var nästan 14 miljarder kronor. Detta motsvarar en samhällskostnad i Region Västernorrland på 375 miljoner kronor per år.” En så stor samhällskostnad speglas naturligtvis i både regionens kostnader och dess skatteintäkter. Redan besparingar av onödiga vårdkostnader genom att slippa gång på gång ta hand om människor som bara får tillfällig symtombehandling kan bli stora.

Men egentligen borde det inte behövas ekonomiska argument. Behovet av vård och de möjligheter till bot och lindring som faktiskt finns borde räcka. En svårartad allergi kan göra det näst intill omöjligt att vistas utomhus under vissa delar av året, ta del av kollektiva färdmedel och även leda till livshotande tillstånd.

Allergimediciner är oftast nödvändiga och kan ge lindring. Vaccinering genom immunterapi kan ge mer långvarig eller permanent bot, men kräver återkommande behandling under tre till fem år, även om en påtaglig effekt kan uppnås redan efter några månader.

Men i RVN har bara 18 invånare av 10 000 en pågående behandling. I Halland, som är bäst i Sverige, är siffran 48 av 10 000 invånare och för Tyskland är siffran 70. Ändå anses inte Tysklands siffra vara optimal, men den närmar sig det verkliga behovet.

Astma och allergi är Sveriges vanligaste kroniska folksjukdom och mer än en tredjedel av befolkningen är berörd. Räcker inte det för att anställa en allergolog?

Pia Lundin, specialistsjuksköterska, oppositionsråd, Sjukvårdspartiet Västernorrland