När kommer det första dödsfallet? Eller missödet med en patient som efter stroke inte fått propplösare i tid?
Från Folk och Försvar i Sälen fick vi ett tydligt budskap från försvarsledningen, flera myndigheter och regeringen: Var beredda på att kriget kan komma!
Sjukvårdens högsta myndighet, Socialstyrelsen, skriver: ”En fungerande hälso- och sjukvård, inklusive ambulanssjukvård, är en viktig del av totalförsvaret”.
Då är frågan: Vad tänker de styrande i Region Västernorrland, Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet, göra åt ambulanssjukvården? Man klarar ju inte en acceptabel beredskap ens i fredstid.
Häromveckan var en ambulans tvungen att efter en trafikolycka lasta in flera patienter i samma ambulans, vilket innebär att patienter transporteras sittande, exceptionellt och utan stöd av gällande rutiner. Vad skulle man ha gjort om de sittande patienterna hade försämrats under färd?
Under tiden kom två prio ett-larm (det kan vara fara för liv) – det ena från Kramfors och det andra från Sollefteå. Båda fick vänta länge innan ambulansen kom – en av dem fick vänta i 71 minuter.
Vi har nyligen läst om en patient med pågående hjärtinfarkt som i Sundsvall fick vänta över en halv timme på ambulans. Trots att då varje minut var dyrbar för att rädda så mycket som möjligt av hjärtmuskeln.
Vi har läst om hur ambulanser ”ställs” – inte kan användas – i en oacceptabel omfattning trots att redan den tidigare fungerande flottan hade svårt att klara regionens mål, att man ska nå 95 procent av befolkningen inom 30 minuter.
Nu finns det tydligen inte längre någon ambulans i Västra sjukvårdsområdet (Ångermanlands inland).
Den genomsnittliga tiden för ambulansernas ankomst till en patient kan fortfarande verka acceptabel. Men enskilda ”undantag” drunknar lätt i den statistik som innehåller 36 000 transporter per år. När kommer det första dödsfallet? Eller missödet med en patient som efter stroke inte fått propplösare i tid?
Tidigare har beslutat tagits att placera ambulanssjuksköterskor på SOS Alarm därför att man tycker att de ”överlarmar”. Men en fundamental funktion i alla kritiska system är att de ska överlarma – inte underlarma. För ytterst handlar det om liv eller död.
Nu ska man inrätta en ny transportorganisation med undersköterskor som ska transportera patienter som inte är i behov av medicinsk vård – men samma fordon och personal ska i väntan på ambulans också rycka ut på prio ett-larm för akuta livräddande insatser.
I stället för att splittra resurserna borde man:
• Fokusera på att åter få ambulansverksamheten att fungera tillfredsställande.
• Lyssna på vad personalen på de enskilda ambulansstationerna har att säga om arbetssituation och överbelastning.
• Söka de dispenser från de nya arbetstidsreglerna som behövs.
• Införa glesbygdstillägg för svårrekryterade stationer. I Jämtland kan ambulanspersonalen få upp till 5 000 kronors lönetillägg.
• Rekrytera sjukvårdare och undersköterskor för ambulanstjänst. Kan utbildas till ambulanssjuksköterskor. Det skulle också kunna ge en lindring under semestertider när det är extrapass som gäller för att få ihop schemat.
Pia Lundin, specialistsjuksköterska, oppositionsråd Sjukvårdspartiet Västernorrland
Pia Lundin
