Jag har arbetat med riskbedömningar i drygt ett decennium. Det har gett mig en djup förståelse för vad en seriös och ansvarsfull analys innebär. Det är därför oroande att se hur majoriteten i Region Västernorrland hanterar dessa frågor, särskilt när det gäller Sollefteå sjukhus.

Riskanalyser ska föregå beslut – inte följa dem

En av de mest grundläggande principerna i riskbedömning är att analysen ska göras innan en förändring genomförs. Tyvärr ser vi gång på gång motsatsen: politiska beslut fattas först, och därefter genomförs ”fördjupande” riskanalyser – ofta med ett syfte att legitimera det redan beslutade. Det är ett feltänk som underminerar syftet med hela riskanalysen.

Man får inte blunda för konsekvenserna

En annan central princip är att inte försköna eller negligera vare sig riskerna eller deras konsekvenser. Utgångspunkten i varje riskbedömning måste vara worst case scenario. Vad är det värsta som kan hända? Att försöka tona ner risker för att få dem att passa en politisk agenda är direkt farligt. Ett tydligt exempel på detta hittar vi i riskanalysen kring ambulans och transporter i Sollefteå.

Exempel: Ambulansrisker som förminskas

En C-risk innebär en allvarlig händelse med hög sannolikhet för vårdskada. I den aktuella analysen finns flera sådana risker, exempelvis:

Risk 6 & 7: Patienter som kräver IVA-kompetens kan inte få den vården i Sollefteå. De riskerar att transporteras utan rätt kompetens ombord.

Trots att projektgruppen själva konstaterar att de föreslagna åtgärderna inte minskar risken, omklassificeras dessa risker ändå till B – vilket innebär en allvarlig konsekvens men låg sannolikhet. Detta sker alltså utan att risken minskat i verkligheten.

Ett annat exempel:

Risk 9: Dåligt väglag vintertid leder till längre transporttider till mottagande sjukhus.

Det konstateras att detta inte kan förebyggas. Ändå bedöms det som en B-risk, vilket antyder att det är mycket osannolikt att det sker. Har beslutsfattarna glömt vilket län vi bor i? Västernorrland har vinter i 4–5 månader om året och kommer att fortsätta ha det under överskådlig framtid.

Kritik från experthåll – men majoriteten slår dövörat till

Som grädde på moset så har riskanalysen av strukturutredningen för Sollefteå sjukhus sågats av professor emeritus Lars Harms-Ringdahl, expert på riskhantering efter att de oberoende föreningarna Sollefteå Framtidens sjukhus (SFA) och Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus (ÖFA) anlitade honom för en granskning. Han pekar bland annat på bristen på dokumentation:

”Det finns inget protokoll från mötena där riskerna diskuterats. Det innebär att en väsentlig del av den totala riskanalysen inte är dokumenterad – varken arbetsgång, deltagare, tidpunkt eller resultat.”

Att majoriteten då hävdar att professorn saknar kompetens inom vårdrelaterade riskanalyser är inte bara oseriöst – det är farligt.

Vem ska vi lita på?

Så vad väger tyngst? En riskanalys beställd av en politisk majoritet, som redan hade fattat sitt beslut, eller en analys som är beställd av oberoende föreningar och som är utförd bedömd av en oberoende professor i riskhantering?

Jag vet vad jag väljer. Jag vet också vad patienterna förtjänar: verklighetsförankrade, ärliga och professionella riskbedömningar – inte skönmålningar för att passa ett politiskt narrativ.

Mattias Tjernström Kazanci bor i Nyland. Han arbetar på SCA Bollsta sågverk och är deras huvudskyddsombud sedan 2014, innan dess lokalt skyddsombud.

Han har även varit arbetsmiljöansvarig i GS-facket avdelning 14 (nuvarande avdelning 7), regionalt skyddsombud i detsamma och varit arbetsmiljöansvarig i SCA:s affärsråd.

Han är i dagsläget en flitigt anlitad ersättare för Sjukvårdspartiet i regionfullmäktige.