Motion: Inrätta en funktion som hjärnskadekoordinator

Motion (SJVPtill Regionfullmäktige – Inrätta en funktion som hjärnskadekoordinator 2021-04-20

Hjärnkraft är en förening som arbetar för människor med förvärvade hjärnskador och deras  anhöriga. De har som ett av sina mål att det skall finnas hjärnskadekoordinator i varje region.  I dagsläget finns denna funktion i sex av Sveriges regioner men inte i Västernorrland. 

Hur ser Region Västernorrland på detta mål, på funktionen och på behovet av den? Finns det  något intresse för frågan? Om så är fallet, hur ser planeringen ut? 

En fungerande samverkan mellan regioner, kommuner och andra berörda aktörer är av central betydelse för patienter med traumatiska och/ eller förvärvade hjärnskador. För dem  och deras anhöriga har en hjärnskadekoordinator stor betydelse för samordning och för kontinuerlig kontakt med råd och stöd genom både det akuta förloppet och genom den  ibland livslånga rehabiliteringen. 

Kraven på samordning regleras i flera lagar 

  • LSS, 9 §1, 10 §, 14–15§
  • Socialtjänstlagen 2 kap.7§
  • HSL 3 f§
  • Patentlagen 6 kap §-4 §
  • Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:20

Det som anhöriga till en familjemedlem som fått en hjärnskada råkar ut för är ofta att de i  stället för att få hjälp hamnar i ett moment 22. Det är svårt att få hjälp av kommunen när  individen är inskriven i sluten vård och det är svårt att få hjälp av regionen när individen är  utskriven. Den samordning och de kontakter som behövs får skötas i huvudsak av anhöriga  och dessa hamnar i en snårskog som de dessutom inte alls mäktar med när deras  familjesituation blivit dramatiskt förändrad och de behöver allt tänkbart stöd. 

I regionen finns en regelstyrning som gör situationen än mer komplicerat. Om  familjemedlemmen är över 12 år och inte har förmågan att föra sin egen talan tar man ju för  givet att de anhöriga skall kunna komma i kontakt med vården via 1177. Men så är inte  fallet. Individens personliga integritet klassas så högt att exempelvis föräldrarna inte via  1177 kan få kontakt med vården. Möjlighet finns att beställa utskrivna journalkopior men då  till en kostnad. Hur underlättas detta för anhöriga? Finns det några framtida planer för det?

Yrkande 

Att regionfullmäktige uppdrar till hälso- och sjukvårdsnämnden att inrätta en funktion med hjärnskadekoordinator i Region Västernorrland.  

Att regionfullmäktige uppdrar till hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda möjligheten för  anhöriga att i frågor kring en hjärnskadad anhörig ha kontakt med vården via 1177.

Pia Lundin (SJVP)

Yttrande över motion 21-12-13

Yttrande över motion från Pia Lundin (SJVP); Inrätta en funktion som hjärnskadekoordinator 

Motionären föreslår i en motion att regionfullmäktige ska uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden att inrätta en funktion som hjärnskadekoordinator, samt att utreda möjligheten för anhöriga att i frågor kring en hjärnskadad anhörig ha kontakt med vården via 1177. Vidare efterfrågar motionären hur anhöriga kan ta del av patienters vårdjournaler på ett enklare sätt. Motionen refererar bland annat till föreningen Hjärnkraft som arbetar för människor med förvärvade hjärnskador och deras anhöriga. De anser att en fungerande samverkan mellan regioner, kommuner och andra berörda aktörer är av central betydelse för patienter med traumatiska och/eller förvärvade hjärnskador. De framför även den stora betydelsen för målgruppen och deras anhöriga av samordning och kontinuerlig kontakt med råd och stöd, genom både det akuta förloppet och den ibland livslånga rehabiliteringen. 

Nationellt system för kunskapsstyrning har uppmärksammat att vård och behandling av patientgruppen med traumatisk hjärnskada ser olika ut i landet samt att olikheter finns beroende på patientens ålder. Arbete är initierat, personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för traumatisk hjärnskada är under framtagande av Nationellt programområde (NPO) rehabilitering/ habilitering/ försäkringsmedicin. Remiss förväntas komma till regionerna våren 2022. 

Utredningen för omställning till god och nära vård har i sitt betänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) lämnat förslag (kursiv text) till förtydligande av bestämmelsen i 16 kap. 4§ HSL; 

4 § När den enskilde har behov av insatser från flera vårdgivare eller insatser både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten, ska representanter för de verksamheter eller enheter i regionen eller kommunen som ansvarar för insatserna tillsammans upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om regionen eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet tillgodosedda och om den enskilde samtycker till det. Den enskildes önskemål om upprättandet av en individuell plan ska beaktas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska det framgå 

  1. vilka insatser, exempelvis förebyggande och rehabiliterande, som behövs, 2. vilka insatser som respektive huvudman ska svara för, 
  2. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än regionen eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen, och 5. målet med insatserna utifrån den enskildes perspektiv. 

16 kap. 5 § Regionen och kommunen ska upprätta en övergripande gemensam plan för utformningen av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. 

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. 

I befintliga samverkansrutiner mellan regionen och kommunerna för in- och utskrivning av patienter i sluten hälso- och sjukvård, finns efterfrågade processer beskrivna. Under pågående behandling då patienten är inskriven är det slutenvården som utgör koordinator, och sjuksköterska på vårdavdelning skickar inskrivningsmeddelande till berörda enheter inom kommun och hälsocentral. 

Vid utskrivning ges en sammanfattning av den vård och behandling som getts under vårdtiden, och det är hälsocentralen och den fasta vårdkontakten som planerar möte för genomförande av samordnad individuell planering (SIP) och befintliga planer för kommunens och den öppna vårdens insatser efter utskrivning. 

Fast vårdkontakt blir ansvarig för fortsatt planering och utgör därmed koordinator. 

Regionfullmäktige har vidare i uppdrag Primärvård 2022 avsnitt 3.5 för Västernorrlands hälso-och vårdcentraler i juni 2021 beslutat att; 

”Patienten har rätt till trygghet, kontinuitet och säkerhet. Olika insatser ska samordnas på bästa sätt. Om patienten själv önskar eller om det finns behov ska en fast vårdkontakt utses. Patienten ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. För den som behöver insatser av både vård och omsorg ska en samordnad individuell plan upprättas. Patienter med omfattande funktionsnedsättning, mest sjuka äldre, multisjuka äldre och kroniskt sjuka personer ska prioriteras till fasta och kontinuerliga vårdkontakter samt koordinering av vård och läkemedelsbehandling. För dessa grupper bör även stöd till närstående prioriteras.” 

Motionären tar även upp frågan om anhörigas möjlighet att ta del av patienters vårdjournaler, i synnerhet om familjemedlemmen är över 12 år och inte har förmågan att föra sin egen talan. Individers personliga integritet klassas så högt att exempelvis föräldrarna inte via 1177 kan få kontakt med vården. 

Region Västernorrland är tillsammans med alla andra regioner en del av 1177 och beträffande åtkomst till 1177 är det begränsat vad regionen kan besluta om själv. Verksamheten inom Barn- och ungdomsmedicin har tidigare ställt frågan till Sveriges kommuner och regioner (SKR) gällande en 17 årig patient och fått nej till att tillgängliggöra 1177 för vårdnadshavarna. Det finns dock möjligheter för en verksamhetschef att tillgängliggöra vårdjournalen via nätet, för vårdnadshavare då patienten är mellan 13 och 15 år, men inte när patienten är 16 år eller äldre. 

Det har gjorts en statlig utredning ”Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården”, (SOU 2021:39). Utredningen föreslår att vård- och omsorgsgivare, med patientens eller omsorgsmottagarens medgivande, ska få ge andra fysiska personer (ombud) elektronisk tillgång till patientuppgifter och sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Den elektroniska tillgången, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, får ges till en annan fysisk person som patienten uppger sig känna personligen. 

Om det blir en förändring i lagstiftningen kommer det att påverka regionens förhållningssätt och rutiner. 

Förslag till beslut 

att anse motionen besvarad.