När statistik blir ett vapen: Hur Sollefteå sjukhus medvetet svartmålas

Sjukvård ska baseras på fakta. När beslutsfattare och tjänstemän arbetar för att montera ned Sollefteå sjukhus, sker det genom att selektivt välja data och ignorera historiska framgångar. Sollefteå sjukhus har haft toppresultat i kvalitetsregistret Swedeheart under många år. De har till och med fått pris för ”Bästa hjärtsjukvården i Sverige”. Ändå använder man i utredningen ett enstaka år där det gått sämre medan man helt bortser från den positiva helhetsbilden.

Det enstaka dåliga året används sedan som ett av huvudargumenten för att avveckla specialistvården i Sollefteå. Detta för att, som de säger, ”vården är av ojämlik kvalitet i länet” och patienterna skulle få en bättre vård genom den att centraliserades till Sundsvall och Örnsköldsviks sjukhus.

Att konsulterna som saknar kännedom om verksamheterna använder sådan statisk kan vara förståeligt. De har ingen historik och de kan ha fått direktiv. Det inger däremot inget förtroende att regionens tjänstemän använder den här missvisande statistiken, särskilt inte då även områdesdirektören för patientsäkerhet, utveckling och forskning lutar sig mot den.

Om kvalitet är ledstjärna i sjukvårdspolitiken så skulle vi i Sjukvårdspartiet satsa på att återställa och stärka Sollefteås verksamhet – inte avveckla den. Att dessutom använda en enstaka nedgång i kvalitetsmätningarna som argument är inte bara vilseledande, utan också ett hån mot den engagerade personalen.

En genomgång av kvalitetsdata från 2015 till 2024 visar att sjukhuset under flera år var ett av de absolut bästa i Sverige vad det gäller hjärtsjukvård. Att basera ett avvecklingsbeslut på enskilda nedgångar är missvisande. Ser vi till utvecklingen är det tydligt att 2021–2022 var ett undantag snarare än en trend. Varför tar man ett så drastiskt beslut som att avveckla hela verksamheten när vi redan 2024 kan se en stor förbättring?

Vad orsakade nedgången 2023?

En avgörande fråga som politikerna måste besvara är: Varför försämrades resultaten för Sollefteå sjukhus under 2022–2023?

Kan det bero på:

Mindre resurser och färre anställda?
Nedskärningar kan ha påverkat både vårdkvalitet och arbetsbelastning.
Osäkerhet kring sjukhusets framtid?
När ingen vet om sjukhuset ska vara kvar eller läggas ner blir det svårt att rekrytera personal och behålla en stabil arbetsmiljö.
Omorganisationer?
Om avdelningar flyttats om eller personal tvingats sluta kan det ha skapat problem i vårdkedjan.
Effekterna av pandemin?
Har vården påverkats av efterdyningarna från covid-19?
Ändrade rapporteringsrutiner?
Kan förändringar i hur vården rapporteras ha lett till sämre siffror i Swedehearts rapporter?
Brist på vårdplatser?
Tidigare neddragningar ledde till så få vårdplatser att läkare på natten ofta fick prioritera vilka patienter som skulle flyttas eller skrivas ut – inte utifrån medicinska behov, utan för att skapa plats. Detta satte personalen i en omöjlig situation, särskilt de som också skulle arbeta dagen efter.

Om nedgången i resultaten beror på politiska beslut och resursbrist – och inte på brister i den medicinska vården – då är det ohederligt att använda det som argument för att lägga ner sjukhuset.

I stället borde politikerna ta ansvar för de skador deras beslut orsakat och återställa de resurser som krävs för att Sollefteå sjukhus ska kunna leverera vård av samma höga kvalitet som tidigare.

Tjänstemännens argument för nedläggning – och varför de inte håller

I utredningen om Sollefteå sjukhus används flera argument för att motivera en nedmontering av verksamheten. Här är några av de påståenden som framförs – och varför de är felaktiga.

1. ”Större sjukhus ger högre kvalitet”

Utredningen hävdar att den långtgående specialiseringen inom modern vård kräver stora patientvolymer för att upprätthålla kvalitet, vilket man menar ges bättre förutsättningar vid större sjukhus såsom Sundsvall och Örnsköldsvik.
Men Swedeheart-data visar att Sollefteå, trots sin mindre storlek, presterat bättre än många stora sjukhus under lång tid.

2. ”Sollefteå sjukhus har inte kapacitet att hantera akuta tillstånd”

Utredningen pekar på att avvecklingen av narkosläkarjour och IVA-kapacitet gör att sjukhuset inte längre har möjlighet att bedriva fullvärdig akutsjukvård, vilket innebär att akuta patienter bör styras om till andra sjukhus.
Sollefteås nuvarande kapacitet föreslås att avvecklas av politiska skäl. Detta är ingen naturlig utveckling utan ett resultat av medvetna neddragningar.

3. ”Sjukvården i Västernorrland är inte jämlik”

Enligt utredningen visar kvalitetsdata att det finns skillnader i vårdkvalitet mellan olika delar av länet, vilket används som argument för en omstrukturering av vården.
I stället för att öka kvaliteten på samtliga sjukhus, väljer man att avveckla ett sjukhus som historiskt presterat på toppnivå.

4. ”Centralisering ökar patientsäkerheten”

Man hävdar att patientsäkerheten gynnas av att akutsjukvård samlas på färre platser där specialistkompetens finns tillgänglig dygnet runt.
Viktigare i detta sammanhang är emellertid att längre transporter ökar risken för vårdskador, särskilt i akuta situationer som hjärtinfarkt och stroke.

5. ”Transporter till Sundsvall och Örnsköldsvik är en acceptabel lösning”

Enligt utredningen är det inte avståndet i sig som är den största risken utan att Sollefteå saknar en beredskapsnivå som möjliggör stabilt överflyttande av patienter.
Längre transporttider påverka behandlingsresultaten negativt, särskilt vid akuta tillstånd. Sollefteå har en tillräcklig beredskapsnivå att ta hand om medicinska patienter och att stabilisera kirurgiska. Så blir det ju inte om anestesi- och intensivvårdskompetens tas bort. Risken är dessutom mycket stor att det inte går att få en ambulans i tid.
Vägunderhållet på vägarna är inte det bästa. Dessutom har vi långa vintrar där snö, is och halka försvårar transporterna ytterligare.

6. ”Hjärtinfarktpatienterna går ändå direkt till Sundsvall för akut PCI”

Enligt utredarna skickas alla patienter med akut hjärtinfarkt ändå till Sundsvall för PCI. Så är inte fallet. Det är endast så kallade ST-höjningsinfarkter som syns direkt på EKG som skickas direkt till Sundsvall. De utgör bara cirka 30 procent av alla hjärtinfarkter.
Vid misstanke om en Icke ST-höjningsinfarkt läggs patienten in för hjärtobservation på en Hjärtintensivavdelning (HIA). Diagnos ställs utifrån symtom och blodprovsresultat. På HIA följs EKG-utvecklingen på ett mycket mer avancerat sätt än ett ”vanligt” EKG och därmed också infarktutvecklingen och resultatet av den behandling som patienterna får.

Strokepatienterna – tiden för door to needle – på Sollefteå sjukhus

Det andra huvudargumentet i regionens utredning är att Sollefteå sjukhus inte uppfyller målsättningen för ”door-to-needle-tid” vid stroke. Som stöd för detta hänvisar man till Måns Roséns statliga utredning ”Träning ger färdighet” (SOU 2015:98) för att motivera en centralisering av vården. Detta är dock en vilseledande tillämpning av utredningen, som även tidigare har använts av konsultbolaget Ernst & Young i sin utredning. Genom att återigen använda denna koppling underminerar regionens utredare ytterligare sin egen trovärdighet.

Måns Roséns utredning behandlar främst högspecialiserad vård, där mycket sällan förekommande ingrepp och behandlingar kräver stora volymer för att upprätthålla kompetens. Stroke är en av de vanligaste akuta sjukdomarna i Sverige och vårdpersonal på mindre sjukhus som Sollefteå har både erfarenhet och kompetens att hantera dessa patienter.

Oavsett så bygger regionens utredare sina slutsatser på föråldrade data och bristande insyn i regionens sjukvård. Under det andra kvartalet 2024 så nådde Sollefteå sjukhus målet i Riks -Stroke med god marginal tack vara att de fick tillgång till ett nytt preparat – ett färdigblandat trombolysläkemedel. Det preparat som de tidigare använde krävde en noggrann och tidskrävande hantering innan det kunde ges. Så en förbättring krävde ingen centralisering utan en mycket enkel åtgärd.

Trots dessa tydliga framsteg fortsätter utredningen att bygga sina argument på äldre siffror och en missvisande problemformulering. De presenterar två alternativ för strokevården, men båda präglas av oklara och motsägelsefulla förslag:

Avveckling av erfarna medarbetare och IVA-övervakning, vilket innebär att patienter i stället ska tas om hand på akutmottagningen av sjuksköterskor utan samma erfarenhet. En av Riks Strokes kvalitetskriterier är dessutom att patienterna skall vårdas på en strokeenhet eller en intensivvårdsavdelning.
Transport av patienter till Sundsvall, vilket visserligen kan korta ”door-to-needle-tiden” ytterligera några minuter – Sundsvall är erkänt snabba. Men den kritiska tiden att faktiskt kunna ge behandling ökas kraftig – med timmar – och kommer att medföra irreversibla hjärnskador för patienterna.

Detta visar att utredningen i praktiken går emot sina egna riktlinjer och argument. De framhåller vikten av kvalitet och patientsäkerhet men förslår trots det en förändring som kraftigt försämrar båda. I stället för att bygga vidare på de förbättringar som redan skett i Sollefteå och säkerställa fortsatt hög patientsäkerhet, används en selektiv tolkning av data för att rättfärdiga en avveckling – trots att den föreslagna lösningen är sämre både medicinskt och ur patientsäkerhetssynpunkt.

Selektivt val av kvalitetsregister

Förvaltning väljer både vilka år och vilka kvalitetsregister som lyfts. Att lyfta fram goda resultat verkar inte vara intressant.

De påvisar att vården är ojämlik och det drabbar invånarna i västra Ångermanland. De påstår att de skulle få en betydlig bättre vård om den flyttas tolv mil bort från Sollefteå sjukhus. Förvaltningen är noggrann att inte säga detta högt men syftet är uppenbart.

SPOR – Svenskt periooperativ register

Enligt SPOR har Sollefteå sjukhus kommit på första plats i deras kvalitetsindex 2021 och 2022 för sjukhus med elektiv kirurgi.

Förstaplatsen delades med två till tre andra sjukhus. Sundsvalls sjukhus var ett av dessa.

Svenska Ledprotesregistret

Det är tydligt att Sollefteå och Örnsköldsvik har lägre revisionsfrekvenser än både Sundsvall och rikssnittet för knäproteser och höftproteser. Det indikerar på hög kvalitet på operationerna och färre komplikationer.

Rädda Sollefteå sjukhus – stärk det istället för att avveckla

Sollefteå sjukhus har historiskt varit en av Sveriges bästa vårdinrättningar inom hjärtsjukvård. I stället för att montera ner vården borde vi satsa på att åtgärda de problem som ledde till den tillfälliga nedgången 2023.

Vi kräver:

- Att beslutsfattarna redovisar en objektiv analys av Swedeheart-resultaten och inte väljer data selektivt.
- Att en oberoende utredning genomförs om vad som orsakade 2023 års nedgång.
- Att kvalitetsenheten (PUF) i Region Västernorrland tar sitt ansvar att analysera och förbättra vårdens resultat objektivt. Kvalitetsarbetet ska användas för att stärka vården, inte för att motivera avvecklingar.
- Att resurser säkras för att Sollefteå sjukhus ska kunna återgå till sin tidigare höga vårdkvalitet. Det är fullt möjligt om sjukhuset får en framtidstro i stället för ständiga hot om avveckling.
- Det vore också önskvärt att alla läsare reflekterar kritiskt över den information de tar del av och granskar innehållet med ett kritiskt och analytiskt öga. Det är viktigt för att säkerställa att fakta används objektivt och inte för att driva en speciell agenda.

Sollefteå sjukhus har redan visat sin förmåga att leverera vård av högsta kvalitet. Nu kräver vi att regionens politiker och tjänstemän slutar använda statistik som ett vapen för nedläggning och i stället tar ansvar för att stärka vården – för patienternas bästa.