Val 2022

Sjukvårdspartiet Västernorrland

Sjukvårdspartiet Västernorrland - Vi sätter vården främst

Med nästan 19% av rösterna blev Sjukvårdspartiet Västernorrland näst största parti i länet efter valet 2022. På denna sida hittar du dokument och information om Sjukvårdspartiet i regionvalet 2022.

Valprogram 2022-2026

Valprogram 2022-2026

Sjukvårdspartiet är enda partiet med ett valprogram som kan ta region Västernorrland ur dess allvarliga kris. Programmet fokuserar på hur regionen ska kunna rekrytera tillräckligt med personal för att rädda vården. Vi tror på en nära, rättvis & tillgänglig vård för hela länet.

Sjukvårdspartiet i Tidningen 7

Tidningen 7

I samband med valet år 2022 medverkade Sjukvårdspartiet i en 12-sidig bilaga till “Tidningen 7” (Örnsköldsvik). Läs gärna bilagan för en närmare presentation av Sjukvårdspartiet Västernorrland och möt flera av våra mycket engagerade politiker!

Regionvalsedel 2022

Regionvalsedlar

Sjukvårdspartiets 2 valsedlar för regionvalet, med rekordmånga kandidater och fler med sjukvårdsutbildning än något annat parti i Västernorrland. Totalt 107 namn med 81 unika kandidater varav 23 har ett vårdyrke – läkare, sjuksköterska, naprapat, undersköterska, m. fl.

Det finns 21 regioner i Sverige

Regionerna ansvarar i första hand för hälso- och sjukvård, tandvård samt kollektivtrafik i samarbete med kommunerna. Verksamheterna finansieras till största delen via landstingsskatten men även av patientavgifter, försäljning av tjänster och statsbidrag.

På valdagen kan du röstdela. Det innebär att du kan rösta på tre olika partier genom att rösta i de tre valen till riksdagen, regionen och kommunen. Det är därför du tar tre olika röstsedlar, gul, blå och vit.

  • För att rösta i valet till regionen, som styr framför allt sjukvården i hela länet ska du ta en blå valsedel.
  • För att rösta för en bättre sjukvård i Västernorrland – välj Sjukvårdspartiets blåa valsedel.

Läs mer:

Regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Till exempel hälso- och sjukvården, kultur, kollektivtrafik och att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Hälso och sjukvård samt tandvård upptar cirka 90 % av regionens totala resurser.

Obligatoriska uppgifter

  • Hälso- och sjukvård
  • Tandvård för barn och unga upp till 23 års ålder
  • Regionalt utvecklingsansvar

Frivilliga uppgifter

  • Kultur
  • Utbildning
  • Turism

Gemensam, obligatorisk uppgift för kommuner och regioner

  • Regional och lokal kollektivtrafik

Källa: Regionernas åtaganden

Kommunerna är skyldiga att ha vissa verksamheter enligt lag. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna.

Obligatoriska uppgifter

  • Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg)
  • För-, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning (komvux)
  • Plan och byggfrågor
  • Miljö- och hälsoskydd
  • Renhållning och avfallshantering
  • Vatten och avlopp
  • Räddningstjänst
  • Krisberedskap och civilt försvar
  • Biblioteksverksamhet
  • Bostäder

Frivilliga uppgifter

  • Fritid och kultur
  • Energi
  • Sysselsättning
  • Näringslivsutveckling

Källa: Kommunernas åtaganden

Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Till riksdagens uppgifter hör att besluta om lagar och om statens budget. Riksdagen kontrollerar också hur regeringen sköter sitt arbete.

Beslutar om lagar

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Förslag till en ny lag, eller ändring i en lag som redan gäller, kommer oftast från regeringen i en proposition. Men ett lagförslag kan också komma bland annat i en motion från en eller flera riksdagsledamöter.

Alla lagförslag förbereds i utskott innan riksdagen fattar beslut. För att förslaget ska gå igenom krävs att en majoritet av de som röstar säger ja till förslaget. Riksdagen meddelar sitt beslut till regeringen, som ger ut den nya lagen och ser till att det blir som riksdagen beslutade.
Beslutar om statens budget

Riksdagen beslutar om statens utgifter och inkomster i statens budget. Det gör riksdagen efter att regeringen i budgetpropositionen lämnat förslag på hur staten ska använda sina pengar. När riksdagen har beslutat om statsbudgeten är det regeringen som ansvarar för att genomföra riksdagens beslut.

Kontrollerar regeringen

Riksdagen kontrollerar på flera sätt hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete.

Konstitutionsutskottet, KU, granskar att regeringen följer reglerna.
Ledamöterna kan ställa frågor till regeringen.
Om riksdagen inte har förtroende för en minister eller statsministern kan riksdagen besluta om en misstroendeförklaring.
Medborgare som är missnöjda över myndigheters handläggning kan vända sig till JO.
Riksrevisionen granskar hur staten använder sina pengar.

Arbetar med EU-frågor

Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att riksdagen inte är ensam om att fatta beslut om lagar som ska gälla i Sverige. Det gör också EU-länderna tillsammans genom EU:s lagstiftande institutioner. Regeringen företräder Sverige i EU. Men även riksdagen har möjlighet att påverka EU:s arbete. Regeringen samråder med riksdagen om vilken linje som Sverige ska driva i EU. Riksdagen arbetar med EU-frågor på flera olika sätt i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren.

Källa: Riksdagens uppgifter